Fyrverkeri Plantering i god jord

BRA LÄSNING

Om organiskt-biologiskt

SPARLÖSA TRÄDGÅRD
- en levande trädgård

Fullständig meny på
förstasidan: Sparlösa Trädgård



Så här hittar du till oss:
Karta och vägbeskrivning

Den här borde du ha läst

orbio

Jag intervjuade en odlare i Uppsala och hon plockade fram en pärm med en del nummer av den tidskrift du ser här till höger. Utgivaren - Hans Cibulka - visste väl att läsarna ville spara den och därför kom den hålslagen från honom.

Det var början på mitt nya liv - då jag kunde bygga upp en insikt om hur odling kunde göras framgångsrik på vetenskaplig grund.

Se till att komma över några årgångar av Kontakt, på antikvariat kanske (den ges inte längre ut). Motsvarigheten till denna läsning finns inte.

Det var ett lyft för den naturnära odlingen i Sverige när Cibulka omkring 1970 introducerade organisk-biologisk odling, som var stor och framgångsrik i Schweiz och andra länder. Dess metoder vilade helt på vetenskaplig forskning. Hans Müller och Hans Peter Rusch som stod i spetsen för rörelsen var båda specialister bland annat på mikroberna i jorden, de som förmedlar näringen till växterna.

Här bjuder jag på läsning om hur odling går till från det nummer vars framsida är avbildad. Artikeln är översiktlig och mer lättläst än många andra.

Håll till godo!

Riktlinjer för det organiskt biologiska odlingssystemet

Odlaren som är miljö- och ansvarsmedveten - oavsett om han är hobbyodlare eller heltidsbonde - arbetar med naturen och inte mot naturen. Naturnära betyder: enligt naturens egna lagar. Varenda en, som kan och känner till grundlagarna för organiskt biologiskt odlingssystem, arbetar och lever med framgång. Detta system är uppbyggt på en humanmedicinsk jordtest där man fastställer den biologiska kvaliteten dvs hälsovärdet. Livsgemenskapen jord-växt betraktas hela tiden som en enhet och alla åtgärder vilka vidtas måste gynna denna gemenskap och inte störa.

Iakttar man riktlinjer för det organiskt-biologiska systemet, skördar man minst lika mycket och ofta betydligt mer än med den konventionella (konstgödsel) driften och med en väsentligt bättre kvalitet. Genom den mikroekologiska jordtesten (Rusch-Herborntesten) fastställdes jordens biologiska status vilken ligger som grund för produkternas kvalitetsbedömning.

1. SNABBKOMPOST

Samla allt organiskt avfall från kök, hus, trädgård och stall. Blanda allt väl och sätt till små mängder stenmjöl (ca 20 kg per m³ kompostmaterial) samt stallgödsel. Håll komposthögen inte högre än 60 cm och håll den fuktig (ungefär som en urkramad tvättsvamp); se till att komposten inte blir för blöt i mitten så att den börjar ruttna (anaerobt) istället för att brytas ner aerobt dvs med lufttillträde. Täck över komposthögen med halm, ogräsfritt hö, löv och gamla säckar.

2. BÄSTA SÄTTET ATT UTNYTTJA KOMPOSTEN

En välskött snabbkompost är efter ca 4-6 månader så pass mogen att den går att använda. Man siktar den strax innan den skall användas genom att lägga den på odlingsjorden. Låter man den siktade komposten ligga, sjunker den ihop och förlorar mycket av alstringskraften.

Det är möjligt att använda färsk kompost efter 6-8 veckor, men då får den användas endast som ytkompost, som jordtäcke 1-2 cm tjockt. Detta 1-2 cm tjocka jordtäcke täcks över lätt med gräsklipp, hö, halmhackelse m.m. På så vis livnär man jordbakterier och regenererar trädgårdsjorden. Dessutom skyddas jorden mot slagregn, vind, uttorkning, hetta och köld, samt förslamning, förkrustning och erosion. Denna form av ytkompostering har i praktiken visat sig som den bästa möjligheten för förbättring och belivning av jorden.

3. SATSA PÅ DAGGMASKEN

Ju intensivare man - genom ständig jordtäckning och gröngödsling - befrämjar jordlivet desto mindre behöver man rota i jorden. All jordbearbetning måste ske grunt för att inte störa jordlivet och den för fruktbarheten nödvändiga skiktbildningen i jorden. Jordmaskar, jordbakterier och den oändliga mångfalden av jordvarelser bereder den allra bästa näringen för växten. Jordlivet s k ”Edaphonet” arbetar i skikt. I varje skikt finns specialister och genom djupgrävning och vändning av jorden stör man deras arbete och förintar dem till stor grad. Det som naturen bygger upp under månader och år förstörs genom vändgrävning och vändplöjning efter några sekunder. Naken jord är vägen till öken. En täckt jord lever och behåller fuktigheten samt binder bättre - genom gröngödslingsväxter - atmosfärens kväve.

4. STENMJÖL OCH HAVSALGER HÖJER JORDFRUKTBARHETEN

Då man vårdar och bearbetar jorden naturenligt och jorden och klimatet inte alls är för ogynnsamt, inställer sig snart en varaktig harmonisk jordfruktbarhet. Det är fullkomligt onödigt att tillföra jorden lättlösliga syntetiska gödselgivor (konstgödsel); de verkar endast störande, skadar och t o m dödar jordfloran och faunan (Edaphonet). Jorden blir sjuk. En sjuk jord kan aldrig frambringa sunda växter och näringsmedel och lika lite sunda djur och sunda människor. Endast en fullkomligt sund jord garanterar en optimal näringsmedelskvalitet. Därför är det av största vikt att använda naturliga mineralämnen, högvärdiga stenmjölssorter (av vulkanisk härkomst) och helst färska eller torkade havsalger. Dessa tillsättes komposten eller tillförs jorden direkt i samband med organiskt gödselmedel. Är jorden sur används kalk med hög magnesiumhalt (exempelvis Dolomit-kalk med 12 % magnesium 30-100 gram/m²).

5. YTKOMPOSTERING SPAR TID OCH MÖDA

Ju livligare jorden blivit desto lättare är det att bibehålla och högutveckla fruktbarheten genom ytkompostering. På detta sätt kan insamlande och åter utbredande av organisk massa spara in mycket arbete. Jorden får genom odlingsåterstoder ett skyddstäcke mot väder och vind och utgör samtidigt en varaktig föda för jordlivet.

6. GRÖNGÖDSLA JORDEN SÅ OFTA DET ÄR MÖJLIGT

Se till att jorden alltid får ett grönt täcke dvs en växande gröngödsling. Framförallt på sensommaren och på hösten är det gynnsamt att så senap på de avskördade ytorna. Den växer mycket snabbt och gror efter 3-4 dagar samt hämmar med sin stora grönmassa uppkommande ogrässorter. Senapen kapas innan fröna mognar i annat fall får man på våren alltför mycket av det goda. Inom trädgårdsdriften har senapen visat sig ypperligt bra.

Det finns många gröngödslingsväxter vilka kan användas som för- mellan- och efterfrukt t ex: lupiner, serradella, phacelia, foderärter, plattärter, åkerbönor, sommar- och vintervicker (kråkvicker) klöversorter bl a perser- och alexandrinerklöver samt specialblandningar av leguminoser för olika jordarter och klimatzoner.

En rik blandning av ettåriga gröngödslingsväxter som förfrukt på hösten - för nästa års morötter m m - är en mycket gynnsam åtgärd. Även höstråg lämpar sig, den mejas på våren och brukas grunt ner i jorden ca 14 dagar före sådd av kulturväxter.

7. MATA EDAPHONET (JORDFLORAN OCH FAUNAN)

Jordbakterier är speciellt viktiga för jordhälsan. En till två gånger per år tillsätter man till ytkomposteringsskiktet små mängder stenmjöl, eventuellt även Dolomitkalk, hornspån, lite stallgödsel eller annan animalisk gödsel, exempelvis smådjursgödsel (get, får, kanin). Undvik hönsgödsel som kommer från hönsfabriker. Höns- och fågelgödsel, som kommer från fritt levande djur löses i vatten och sprayas utspädd med vatten.

Viktigt är att använda jäst nässel-åkerfräken-vildväxt-vatten för att överföra kraft till kulturväxter och att få verkan. All organisk gödsling kan ges in i den uppväxande gröngödslingen. Kom ihåg: vi livnär plantor genom att mata bakterier.

8. UTNYTTJA BLANDKULTUREN

Om du blivit förtrodd med ämnet, tillämpa då blandkulturen - vid odling av grönsaker - i rader där varje rad är en annan art exempelvis: morötter-lök, selleri-purjolök, tomater-kål m m.

Många arter gynnar och skyddar varandra. I de flesta fall blir vägar överflödiga. Mellangröngödslingen mellan de skördade kulturväxtraderna tjänstgör som vägar vilka bl a täcks av skörderester från förfrukten exempelvis spenatrötter, ärtblad, kålblad m m.

9. GLÖM INTE KRYDDOR

Så respektive plantera bland dina köks- och kryddväxter, krasse, ringblommor, tagetes m m. Sådana växtgemenskaper befrämjar kulturväxternas hälsa. Exempel: kummin till potatis, dill till morötter, persilja till tomater m m.

Befrämja - genom medicinalväxter, gröna havsalger- och vildväxtextrakt - kompostering i högar och ytkompostering, samt växternas hälsa, motståndskraft, kvalitet vid uppdragning av växter. Jästa rabarberblad, nässel-, åkerfräken-, comfrey samt många andra vilda växter har förvånansvärd kraft och verkan.

10. SKYDDA NYTTODJUR

Skydda i trädgården alla kryp. Bin, humlor, nyckelpigor, tvestjärt, rovkvalster, florflugor, spindlar, igelkottar, paddor, grodor, snokar, kopparormar, skalbaggar, maskar, näbbmöss (som är ett rovdjur) och många andra med undantag av jordsorkar vilka måste fördrivas från odlingsområdet. Sätt upp fågelholkar, sittpinnar och skapa bo- och skyddsmöjligheter. Mata dem på vintern!

Kom ihåg att naturen hjälper på lång sikt endast dem som hjälper den. Den fruktbara jorden dvs den levande jorden ger i övermått välsmakande, hållbara frukter och näring - grundval för mänsklig hälsa.



Tyck om sidan till Göran Forsberg - goran@sparlosa.se - www.sparlosa.se -