Fyrverkeri Plantering i god jord

DET BLIR LYFTET

för din trädgård

SPARLÖSA TRÄDGÅRD

Fullständig meny på
förstasidan: Sparlösa Trädgård

Så här hittar du till oss:
Karta och vägbeskrivning

Läs vår trädgårdstidning
på webben - odlartankar.se



Skapa dig en bättre jord - Hur du använder redskapen

Artikeln är skriven av Göran Forsberg, Sparlösa Trädgård. Den får kopieras för privat bruk.
Besöksträdgård mitt i Västra Götaland

Sluta gräva!

Mindre arbete ger dig ett bättre resultat -
byt ut höstgrävningen och skapa en bättre jord.


Bädda in din jord
Från berg till jord
Hopplös jord - lite extra jobb
Först och främst mull
Du behöver inte gödsla
Vad kräver örter och blommor?

När ekologisk odling i början av 70-talet fick ökad status var det för att den organisk-biologiska odlingsmetoden blev känd. Den hade länge tillämpats på kontinenten med utmärkt resultat och den byggde på vetenskaplig grund. En huvudsats var att inte gräva i onödan och den är lika sann idag som den var då.

Härmed befriar jag dig från att gräva ditt land i höst. Det ställer bara till oreda i jorden då skikt med olika innehåll blandas. Livet i jorden vet bäst själv var det hör hemma - stör det inte! Allvarligast är när onedbrutet material hamnar på ett djup dit syret inte når. Då bildas gifter för rötterna och jordlivet. Låt det stanna i de översta centimetrarna.

Och luckerheten som grävandet ger är dessvärre inte bestående. Regnet smetar snart ihop jorden. Lucker är jorden när rötter lätt tränger fram, marken håller vatten bra och luften kan nå rötterna. Detta kan bara åstadkommas av jordlivet och det är ett intensivt liv vi nu ska bygga upp.

Bädda in din jord

Du har upptäckt fördelarna med att odla i bäddar? Snyggt och ordentligt är det och de fina hålrum du har arbetat fram trampas inte ihop till förfång för liv och växter. 120 cm är en bra bredd - det är fyra fot för mig, du kan mäta på samma sätt - och längden bestämmer du ju själv. 4-6 bredvid varandra kan ge en vettig växtföljd.

Vad ska du då göra i höst? Har du redan en bra jord är det ganska enkelt. Skörda, städa bort grovt material, kratta om det behövs. Lägg sedan på kompost i ett tunt lager - några cm, högst fem. Den kan gärna vara halvfärdig, det är mer ”kraft” kvar då. Ovanpå det ungefär 5 cm gräs eller annat trädgårdsavfall. Om det är kortklippt blir mer omsatt till våren och jorden blir mer näringsrik. Men skyddar gör vilket naturmaterial som helst, också till exempel halm.

Om du i år saknar kompostmaterial, kan du använda sparsamt av köpta varor som kogödsel eller benmjöl. Eller närmast jorden lägga kortklippt gräs eller liknande. Organismerna i jorden behöver mat precis som vi och kvar blir mull som förbättrar jorden - ger struktur och är ett näringsförråd.

Från berg till jord

Ett suveränt näringsmedel är stenmjöl - malet berg - som innehåller alla grundämnen växten behöver utom kväve (som i stället finns i överflöd i luften). Det kunde med fördel ha använts redan i komposten. Nu dammas det ut över bädden. Stenmjöl fås från brunnsborrning eller asfaltverk. Själv köper jag något som heter ”bergkross 0-11” från närmaste bergkross (det betyder 0 mm till 11 mm, ungefär fint material - mo och mjäla - blandat med grus). Från det fina utvinner bakterier, alger och svampar i jorden effektivt näring - gruset är ett bra tillskott för ler- och mulljordar.

Hämta med släp för 35 kronor per ton, tre-fyra öre per kilogram! Livar upp en gammal odlingsjord och betyder mycket för viktiga kvaliteter som färg, doft och näringsvärde. Rekommenderas varmt!

Så ligger dina odlingsbäddar skönt inbäddade för vintern. Vackra är de också, det lär man sig snart att se. Och du kommer att bli överraskad av det positiva utfallet av denna ganska enkla åtgärd.

Hopplös jord - lite extra jobb

Nu har jag inte den goda jorden som det föregående handlade om, hör jag dig säga. Då får vi lägga till lite jobb, så ska vi inom några år vara framme vid målet.

På kort sikt måste vi hjälpa rötterna och jordorganismerna med strukturen. På våren, förstås, men gärna också på hösten. Gräva får du ju inte. I stället använder du grepen. Stick ner den helt i marken, ryck handtaget bakåt så att jorden framför grepen lyfts något, flytta den åt sidan och gör om det hela. Gå på det sättet igenom bädden från nära mitten till gången (med 5-10 cm mellan raderna) och sedan likadant på andra sidan.

Är det på hösten bäddar du sedan in enligt ovan. Men om du har en extra god tillgång på kompost är en god användning av den att nu arbeta in den i ytjorden, förslagsvis i den översta decimetern. Du brer ut den på bädden och med fördel ovanpå ett lager stenmjöl, grus eller den blandning som jag beskrivit. Här använder jag vid inblandningen en potatishacka (som har fyra spetsar böjda i rät vinkel). Ett mycket användbart redskap, som kan ersätta grepen när jorden har blivit lite bättre. Den luckrar ungefär en decimeter.

Först och främst mull

På längre sikt är det mull som hjälper både en tät lerjord och en mager sandjord. Med det tillägget att grus till lerjorden och lera - eller alternativt stenmjöl - till sandjorden förstås också är bra. Mull är ju organiskt material - från växter och djur - som gått varvet runt, nedbrutits och ombildats så att det åter blivit rotvänligt och kan komma växterna till godo.

Detta organiska material tillförs mest effektivt på markytan. Som i naturen. Jordlivet kommer att se till att näringen i rätt ordning kommer växterna till godo. Det är bara när vi har en stor tillgång på mogen kompost som det är klokt att blanda ner den i marken.

Vi har här ovan skapat mull med hjälp med hjälp av vintertäckningen och genom komposten. Det viktigaste sättet är genom en tät växtlighet, vilket bland annat ger en stor rotmassa, som med tiden bryts ner till mull. Ytterligare en metod är att täcka marken mellan raderna med gräsklipp, halm, kompost eller annat organiskt material. Med kortklippt gräs - eller vilka örter som helst - fås en stark gödselverkan. Du klarar dig utan annan gödsel. Och behöver inte vattna så mycket. Vackert är det praktiska för en odlare med förstånd.

Du behöver inte gödsla

En del av utmaningen för oss odlare är att välja eller skapa en lämplig jord för olika växter att leva i. Här hjälper oss användningen av kompost - utan överdriven inblandning av gödsel - eftersom den bidrar till en allsidig jord där växten själv till stor del kan styra sitt upptag av näring. Därför kan växter med olika krav trivas i samma jord.

Konstgödsel eller för den delen överdriven användning av naturgödsel, gör att växten tvångsmatas genom att näringen följer med vattnet in i rötterna. Det kan ge en bra tillväxt för näringskrävande grönsaker som purjo eller selleri, men en sämre kvalitet genom att näringen blir obalanserad och även primitiv. Det senare för att bakterier med flera inte i lugn och ro fått bygga upp de värdefulla ämnen som är en viktig del av växternas föda.

Att prata mindre om gödsel, är ett gott råd som jag gärna delar med mig. Låt humusen - som är nedbruten mull och är det som färgar jorden mörk - skapa en god struktur. Det är det viktiga. Täck sedan jorden eftersom naken jord är mot naturens ordning. (Ogräs är vad som återställer ordningen.)

De mest krävande växterna får då färskt, finklippt gräs eller örter. En kraftigare näring än detta finns inte och den produceras på plats och behöver inte köpas och bäras hem. Halm, hö eller barkmull kan vara bra material för andra rabatter.

Vad kräver örter och blommor?

Många örter - eller blommor i allmänhet - har inte andra krav på jorden än andra växter. Men då kvaliteter som färg, doft och smak ska gynnas, är det extra viktigt att undvika för stor tillförsel av kväve vare sig det är från gödselstacken eller från konstgödselpåsen. Kvävet gynnar ensidigt tillväxten av de gröna vävnaderna. Förutom att de fina kvaliteterna missas, betyder det att växten blir försvagad och följdriktigt angrips av insekter, svampar och andra. Det är naturens ordning.

Men visst finns det örter med speciella önskemål på sin miljö för att utveckla sin egenart maximalt. Det förstår man bäst om man ser på hur de växer i det vilda. Ett tips är också att titta på bladen - smala, nästan barrlika blad indikerar att örten hör hemma i sol och värme medan en stor bladmassa tyder på att mer eller mindre skugga ger en naturlig växtplats.

Oregano, rosmarin och timjan är örter som trivs på en stenbunden och mindre näringsrik plats. Ge dem rejält med grus i matjordsskiktet och gärna större stenar som ger värme.

Stenar plockar man gärna bort ur odlingsjorden för att redskapen så ofta stöter mot dem. Men i perenna rabatter bortfaller det problemet så där kan grus och stenar få bli kvar och gärna tillökning. Jorden blir mer mångsidig och håller värme bättre. Och dräneringen förbättras, extra mycket om bädden också blir upphöjd. Därmed kan växterna förväntas klara vintern bättre.

Tyck om sidan till Göran Forsberg - goran@sparlosa.se - - www.sparlosa.se