Fyrverkeri Plantering i god jord

STENMJÖL
ÄR SVARET

Billigt och bra
så sätt igång!!
SPARLÖSA TRÄDGÅRD
- en levande trädgård

Fullständig meny på
förstasidan: Sparlösa Trädgård



Med mykorrhiza växer det bra - bli med i samarbetet

En bra växtföljd i ditt land - ett måste i ekologisk odling

Skapa dig en bättre jord - tips om redskap och hur du gör

Bättre med mindre jobb - en längre text: Sluta gräva

Så här hittar du till oss:
Karta och vägbeskrivning

stenmjöl 0-11

Stenmjöl 0-11 har gruskorn upp till 11 mm. Det är ett bra tillskott till mull- och lerjordar som gruset gör något mer kompletta. Men det handlar om små mängder så effekten ska inte överdrivas.

På stora åkrar sprider man inte gärna det här. Andelen fina grovlekar är för liten.

naturgrus

Naturgrus - kornen är mer avrundade - från den ås som vårt hus står på. 0-6 mm men andelen mycket fina korn är liten, det syns kanske. Därför är det ineffektivt som stenmjöl även om förvisso jordens mikroliv plockar fram mineraler även från detta material.

Förklaring: När mineralkornen minskar i storlek, ökar den yta som mikrolivet kan angripa. När exempelvis sandkorn mals sönder så att det blir mjäla, ökar angreppsytan 100 gånger.

Dessutom binder det finare stenmjölet mycket mer vatten och vi får den miljö som jordlivet verkar i.

borrkax

Borrkax med de större partiklarna omkring 2 mm. Andelen fint material är ganska stort och det är en bra mineralkälla.

fint stenmjöl

Det här är kanske det finaste stenmjöl som man kan få tag i. Det kommer från ett asfaltverk, som har använt de grövre fraktionerna - de har behövts för en viss kvalitet av asfalt. De finare har blivit kvar som avfall - för dem - men en tillgång för oss. Kvar är bara enstaka sandkorn. Det mesta torde vara mjäla med kanske lite ler.

Det här är suveränt för att sprida över stora arealer. Men då får det vara vindstilla, annars blåser mycket bort.

Bra också att damma över komposten.

Andas inte in stenmjölet

Om du släpper stenmjöl i luften, följer en del av det med vinden och kan faktiskt färdas hur långt som helst. Det är så den bördiga lössjorden i Kina har bildats.
Se till att inget hamnar i lungorna. Det är inte bra.
(På samma sätt driver en del av det gift som bönder sprider med vinden. Man förgiftar omgivningen. En del tycks inte ta några hänsyn alls.)

ros

En levande jord försörjd med stenmjöl levererar alla de mineraler som rosen behöver till alla sina verkningsämnen - enzymer och andra. Du känner det på färgen, doften och smaken (rosens kronblad är ju ätliga - gallica- och damascenarosor kan användas till mycket gott och nyttigt.)

Besöksträdgård mitt i Västra Götaland

Nilens översvämningar
gav oöverträffad fruktbarhet

Du har kanske läst om det - hur slammet från Nilens årliga översvämningar gjorde nildalens åkrar bördiga. Under romersk tid var här rikets kornbod. Nu fyller man i stället igen Assuandammen med detta värdefulla slam, ännu en bild av dagens människa.

Slammet bestod av stenmjöl som under den långa resan från bergen befruktats med organiskt material. På samma sätt kan du skapa dig bra odlingsresultat - med liten ansträngning och mycket liten kostnad. Vad väntar du på?

Våra leråkrar är just stenmjöl som inlandsisen tillverkat åt oss genom att mala sönder bergen. Enbart mineral kan inte ge någon växtlighet, men pionjärväxter som alger och lavar började snart beliva marken. De mindre partiklarna har under årtusendena omvandlats till lermineral, där olika näringsämnen kan vara hårdare bundna. Ensidig odling och dito gödsling har bidragit till att jorden ofta är gammal och trött. Det bästa man kan göra för jorden är då att tillsätta stenmjöl.


Varför används inte stenmjöl mer i svensk ekologisk odling, när det nu är så förnämligt? Ja, det är kanske inte så svårt att förstå.

  1. Det är så billigt att ingen kan tjäna några egentliga pengar på det.
  2. Det förekommer oftast i lösvikt och i jordbruket är det säckar som hanteras när det gödslas. Tekniken i branschen är inte det minsta utvecklad för ekologisk odling
  3. Pröva att prata stenmjöl med en svensk ”ekologisk” odlare. Han är förmodligen ganska oförstående, ingen ”rådgivare” har berättat om det.
  4. De ledande inom ekologisk odling har uppenbarligen valt att inte ”sticka ut” gentemot makten och härligheten. Det tjänar de inget på, bättre att vara anpasslig.
    Lite stenmjöl låter ju oförargligt, men det är sprängstoff - i dubbel bemärkelse - för etablerade intressen i branschen.

Det lokala stenmjölet har varit den enda tillgängliga mineralgödslingen under hela vårt jordklots levnad. Då förstår vi att där finns alla de mineraler som växterna behöver (vilket är fler ämnen än kemifantasterna kan - eller vill - begripa).

Stenmjölet ska vara fint - finare än sand - för att fungera bra. Då binder det nämligen vatten och det skapas en miljö där kemiska reaktioner och mikroorganismer kan lösa upp partiklarna. Det bildas ett slemmigt - kolloidalt är facktermen - tillstånd och sedan kan daggmaskar och andra blanda mineralämnena med organiskt material och fruktbar jord skapas.

En fördel med stenmjölet är att det är rent och heller inte kan överdoseras. En naturlig följd av att växtriket har uppstått på mineralrikets grund är att ämnena finns i rätt proportioner - det finns till exempel mycket kalium i växten och likaså i jorden. Även havets alger har en fin sammansättning, men de som finns i Algomin bryts i ett miljöbelastat hav och det finns ingen anledning att betala ett högt pris för den produkten.

Hur få tag i stenmjölet?

  1. Brunnsborrning brukar resultera i åtskilliga säckar borrkax, alltså stenmjöl. De tillfaller fastighetsägaren, som ibland är tacksam om någon tar hand om dem. Det här är bra, finkornigt stenmjöl. I tabellen ser du analys av ett prov. Ring en firma som borrar brunnar så får du förr eller senare napp.
  2. Asfaltverk använder stenmjöl och tillverkar ibland en kvalitet asfalt där den finkorniga fraktionen av stenmjölet blir över. Den är förnämlig för odling. För asfaltverket är det ett avfallsproblem, de lägger det förmodligen på en hög någonstans i naturen (där du förstås kan hämta om du vill). Jag har själv kunnat hämta många traktorkärror direkt från silon, de blir glada och det är självklart gratis.
  3. Vid gruvdrift kan stenmjöl bli restprodukt. Jag har hämtat vid Ramhälls gruva öster om Uppsala. Där finns stora berg och stenmjölet verkar helt användbart. En analys av storlekssammansättningen finns i tabellen.
  4. Du kan få från en bergkross, det finns säkert en ganska nära dig. Du får betala runt 50 kr per ton, 20 kg för en krona. Säkert får du hämta på ett bilsläp (men möjligen tar de extra betalt för det). För gödsling är det mest effektivt med så fint stenmjöl som möjligt, det brukar vara 0-2 mm. Själv hämtar jag 0-11 mm som jag använder till allt - infartsväg, gångar, jordförbättring, i planteringsjorden. Det är ett bra tillskott till lerjord eller mulljord.

Hur grovt är stenmjölet?

Under studier i marklära på lantbruksuniversitet undersökte jag hur partikelstorleken fördelade sig i två prover av stenmjöl.

Det ena var borrkax från brunnsborrning i uppsalagranit vid Ultuna.

Det andra var stenmjöl hämtat från Ramhälls gruva.

De angivna värdena ska ses som ungefärliga. Grovt kan man kanske se det som att mjäla och ler kan utnyttjas under de närmaste åren, mofraktionen på lite längre sikt, medan sanden mer är ett beständigt tillskott till jorden.

Fraktion Partikelstorlek Borrkax Gruva
Sand 0,2-2 mm 42 % 20 %
Mo 0,02-0,2 mm 42 % 72 %
Mjäla 0,002-0,02 mm 15 % 7 %
Ler mindre än 0.002 mm 1 % 1 %

Hur sprider man stenmjölet?

Av det grova stenmjöl jag nu använder (0-11 mm) lägger jag på en skottkärra på ett 10 kvm-land. (Gärna ovanpå kompost, kratta ut och hacka in ytligt. Det ska ju ”gifta sig” med mullen.) Det bör då räcka en växtföljdsomgång, 4 år. Gör jag en perennbädd dubblar jag mängden. Så är hela vår stora trädgård skapad.

Ett alternativ är att damma ut ett finare stenmjöl över bädden varje år, kanske en hink på 10 kvm.

Eftersom stenmjölet fungerar tillsammans med organiskt material bör det finnas med redan i komposten. Damma ut det över varje lager vid uppbyggnaden. Har du djur använder du det i stallet - det binder en del ammoniak, minskar lukten och förbättrar hygienen. Och gödseln blir värdefullare att använda.

Nässelvatten eller annat gödselvatten berikas lämpligen med stenmjöl.

Att tänka på

För att stenmjölet ska omsättas rimligt snabbt ska det vara finkornigt och sammanföras med fukt och liv av lämpligt slag. Därför ska det tillföras ytjorden tillsammans med organiskt material och marken får inte torka ut - ska alltså hållas täckt av gräs eller annat. Jorden tar sedan hand om processen.

Sedan kan vi prata om två vägar. Rötterna och mykorrhizan är styrande organ i marken och ser till att mikrolivet frigör de mineral som växten - eller övrigt liv - behöver. Annat stenmjöl hamnar i kolloidal form samman med humus i aggregat, som kan ses som näringslager, men som också skapar den viktiga strukturen i marken och ökar den vattenhållande förmågan.

Kisel - också den är viktig

1/4 av skorpan på vårt jordklot består av kisel (Si) och hälften är syre (O). Tillsammans blir de kvarts, SiO2, som med vatten blir kiselsyra. Denna kiselsyra bildar i olika varianter stommen i de flesta av våra bergarter. Den finns förstås också i vårt stenmjöl som därmed ger ett lättillgängligt tillskott av kiselsyra till vår jord och till det som växer i den. Det är viktigt.

Kiselsyran verkar desinficerande och den stärker cellvävnaden. För sädesslagen och kålväxter är det viktigt, men även för andra. En riklig tillgång till kvarts eller kiselsyra är en av grundförutsättningarna för en sund växtlighet.

Det är åkerfräkens stora innehåll av kisel som gör att man sprutar det preventivt mot svampsjukdomar.

Justus von Liebig har visat på betydelsen av kiselsyra som en viktig byggsten för växter, djur och människor. Det är en alltför obekväm tanke för lantbrukskemisterna.

Särskilt för sand- och mulljordar är ett fräscht tillskott av kiselsyra genom stenmjöl viktigt.

Tyck om sidan till Göran Forsberg - goran@sparlosa.se - - www.sparlosa.se