Fyrverkeri Plantering i god jord

BRA OM MYCKET
VäXER I JORDEN

Lättast om det dras ut
över flera år
SPARLÖSA TRÄDGÅRD
- en levande trädgård

Fullständig meny på
förstasidan: Sparlösa Trädgård



Med mykorrhiza växer det bra - bli med i samarbetet

Skapa dig en bättre jord - tips om redskap och hur du gör

Bättre med mindre jobb - en längre text: Sluta gräva

Så här hittar du till oss:
Karta och vägbeskrivning

Exempel på växtföljder:

Meta Strandbergs bok Odla utan gifter är kortfattad men bra. Bör ges ut på nytt.
Hon ger i figuren nedan ett enkelt växtföljdsförslag - baljväxter år 1 ger kväve till näringskrävande kål år 2, som följs av rotfrukter år 3. odlingsplan

Kjell Armans Biodynamisk trädgårdsodling är en bra bok för mindre vana odlare.

Arman - enkel modell
1.Potatis
2.Potatis
3.Grönsaker
4.Andra grönsaker
(Potatis på halva ytan i två år, grönsaker på andra halvan. Sedan byter de plats.

Arman - dela in grönsakerna i grupper, som finns i varsitt skifte
1.Kål, purjo, selleri
2.Morötter, rödbetor, palsternackor, lök
3.Sallat, spenat, mangold, dill, persilja
4.Ärter, bönor

Nils Åkerstedt har skrivit flera böcker om odling och är den mest läsvärde.
1.Bladväxter som kål, spenat, mangold - gödslas kraftigast
2.Rotfrukter
3.Potatis, gärna med bondbönor
4.Gröngödsling (alternativt ärter, bönor)

Besöksträdgård mitt i Västra Götaland

Växtföljd i grönsakslandet
ger den viktiga mångfalden

En ensidig odling - samma gröda år efter år - försämrar både jorden och kvaliteten hos skörden. Det går inte ihop med ekologisk odling. Alltså väljer vi mångfald.

Att då odla många sorter på samma land är i teorin bra men i praktiken krångligt. Då gör vi i stället upp en växtföljd där samma växt kommer igen med fyra eller kanske sex års mellanrum.

odlingsplan

Ur dansken Troels V Østergaards fina lilla bok Köksträdgården, som du kanske finner på biblioteket.

Gödsla potatislandet med djurgödsel hösten före om du har tillgång till det. Annars får bäddarna kompost och vintertäcke. Ge mindre till rotfrukterna om du har lite.

Bilden ger ett exempel på hur en fyraårig växtföljd kan se ut. Bäst och enklast är det om du har format fyra bäddar, eller kanske åtta. Jag beskriver hur på annan plats.

Bli inte bunden av din odlingsplan! Verkligheten har en förmåga att ta över och tvinga fram ändringar. Därför improviserar jag själv, men ser till att principerna följs, så att samma eller närbesläktade grödor inte kommer igen för snart.

En del vetande blir då nödvändigt för att bedöma näringsbehov och annat. Det fås genom läsande och erfarenhet. Jag använde Meta Strandbergs bok som uppslagsbok under mina första odlarår, det kan kännas bra med en ”second opinion”. Skönt är att gör man något mindre bra, så inträffar ingen katastrof.

Hur få plats med mycket potatis?

Potatis tar plats i landen - vare sig du har färskpotatis i ett litet grönsaksland eller odlar också vinterbehovet. Det blir gärna mer än en fjärdedel, som kan vara det idealiska.

Som tur är tål potatisen ovanligt bra att sättas ofta i samma jord. Att ha den vart tredje år är acceptabelt. Vill du odla potatis på halva grönsakslandet, gör du som Kjell Arman föreslår i vänsterspalten - har potatis i två år och vilar sedan jorden från potatis i två år. Det är bättre än att köra vartannat år. Och även om du tullat lite på principerna blir potatisen bättre än den köpta.

Precis så gör jag med tomaterna i växthuset - som ju är nära släkt med potatis. Tomater är huvudgrödan och jag vill packa in många plantor, men erfarenheten säger att det är dumt att gå utöver halva odlingsytan. Bägge de här grödorna klarar att få mycket lättkomposterad gödsel eller kompost och det passar ju bra när man odlar dem flera år i rad.

bok

Åkerstedts böcker rekommenderas varmt. Den här kan du låna på biblioteket, en nyare bok finns till salu.

Fler tips:

  1. Det finns vettiga exempel på samodling: morötter och lök på varannan rad är lätt att ordna. Odlar man långsamväxande kål - brysselkål, vintervitkål... - går det bra att ha sallat på en rad emellan. Har man mycket sallat kan man så rädisor emellan, de skördas ju bort snart.
  2. Stort näringsbehov har till exempel kål, sallat, purjolök, selleri, tomat, gurka. Bedömer du att jorden behöver förbättras för dem kan det ske till exempel med extra mycket kompost, täckning ett par gånger med gräsklipp och med nässelvatten.
  3. Østergaard föreslår i figuren här ovanför att baljväxter odlas ihop med kål för att de ska lämna över kväve till kålen.
  4. Rotfrukter klarar sig bra i magrare jord, de ska absolut inte ha nygödslat. De växer länge och utnyttjar mykorrhizan.
  5. Vill du odla jordgubbar så kan de vandra med runt dina bäddar. Du kan till exempel ha dem i tre år mellan två omgångar potatis. Låt gärna vitlök växa mellan jordgubbsraderna.

Låt dina behov styra din växtföljdsplan

Vill du ha mycket squash eller västeråsgurka, så vill de av dig gärna ha mycket mull eller till och med en kompost att växa i. Låt då dem styra växtföljden.

I september bygger du upp en kompost på en av bäddarna av skörderester och annat du har. En halvmeter hög kan den vara. I början av juni nästa år kan du sätta dina plantor, ge dem lite extra jord om komposten inte verkar så färdig. De kommer att växa jättebra om du också kommer ihåg att de vill ha vatten ofta.

Året efter har du en toppenbädd för färskpotatis, men sallat och kålväxter ska också trivas bra. Om du nu täcker landet sommar och vinter har du gjort en stor insats för att få en bra grönsaksjord.

Nästa höst gör du en kompost på nästa land och så vidare. Vilken jord du ska få och vilka grönsaker du ska skörda!

Du har kanske redan idéer om växtföljder som passar din odling. Men du får ändå en till av mig.

Om du vill odla blommor med grönsakerna, har biodynamikerna något för dig - en växtföljd med blomväxter, fruktväxter (ärter, bönor), bladväxter och rotväxter i tur och ordning. Det ger en allsidig påverkan på jorden och grödorna bör bli av god kvalitet (och det är ju vad det handlar om).

Tyck om sidan till Göran Forsberg - goran@sparlosa.se - - www.sparlosa.se